För ungefär två år sedan gjorde AI entré i klassrummen med buller och bång. Eleverna tog snabbt till sig det nya verktyget, och lärarna fick fundera över sin undervisning ur ett nytt perspektiv. Verktyget, som vid första anblicken inte verkade vara mycket mer än en teknisk nymodighet bland andra, visade sig skaka om hela skolvärlden.
I höstas avklarade AI studentskrivningarna galant och fick vitsordet laudatur i flera ämnen. Texterna som gavs det höga vitsordet hade skapats genom att mata in frågorna i ett AI-verktyg. Med andra ord förutsatte de AI-genererade svaren ingen specifik kompetens. Det här ger upphov till frågan om vad och hur man ska studera på gymnasiet.
På grund av den här nya utmaningen önskade lärarna i Villmanstrand sig först och främst hjälp med uppgiftsbeskrivningar, så att AI inte skulle kunna göra uppgifter åt studerandena. Vi kunde uppfylla lärarnas önskemål genom att ge ut en guide med tio konkreta tips för uppgiftsbeskrivningar i den nya AI-eran. Guiden blev till tack vare samarbetet med Eduks, som Utbildningsstyrelsen finansierade, Otavia, gymnasieväsendet i Kuopio och Mobie.
I guiden tar vi inte ställning till om man ska försöka begränsa användningen av AI eller om den ska göras till en del av inlärningsprocessen: guiden innehåller tips till alla lärare, oavsett hur de förhåller sig till AI.
Efter att den initiala chocken lagt sig började lärare se AI som en möjlighet istället för ett monster och vill veta mer om hur de kan effektivisera sitt eget arbete: Hur kan AI hjälpa mig att utföra mina arbetsuppgifter bättre? I följande guide fortsatte vi med konceptet med tio konkreta tips. Den här gången var det fokus särskilt på de bakgrundsprocesser som gör att läraren inte fullt ut kan fokusera på det viktigaste, dvs. att bemöta studerandena. Guiden gav tips för hur man kan kommunicera, skapa idéer, producera nytt innehåll, hålla möten osv.
Det blir aktuellt med ansvarsfull användning av AI först efter att de mest akuta bränderna har släckts. För närvarande arbetar vi med en guide för lärare om etisk och datasäker användning av AI. En sådan guide skulle inte ha varit till någon större nytta om lärarna inte först erbjudits önskad hjälp med de tidigare problemen.
Alla nämnda och också kommande guider finns på adressen: https://tekoalyoppimisentukena.wordpress.com/tot-oppaat/
Skomakare, bliv vid din läst
Många AI-tjänster tampas med två envisa utmaningar vid hantering av inmatningsdata: De hallucinerar, dvs. producerar text med felaktigheter förorsakade av felgissningar. Den andra utmaningen handlar om att AI kan avvika från källmaterialet: AI har tränats med en stor mängd olika texter, och i sina svar vandrar AI därför lätt i väg från det aktuella materialet till informationen i materialet som den tränats med.
ChatGPT, Copilot, Claude och andra generativa AI-verktyg har revolutionerat arbetet på många sätt. Ett AI-verktyg som fått mindre uppmärksamhet har emellertid blivit lite av en favorit inom Eduks speciellt i uppgifter som går ut på att hantera stora datamängder, söka information eller få en snabb översikt över ett nytt tema.
Googles Gemini-baserade Notebook LM sticker åtminstone för närvarande ut tack vare sin förmåga att hålla sig till källmaterialet. Notebook LM kan matas med enorma mängder material: dokument, webbplatser, Youtube-videor eller till exempel oredigerad text. När materialet har matats in är det möjligt att diskutera med Notebook LM, precis som med vilket som helst annat AI-verktyg. Notebook LM söker igenom det inmatade materialet (och endast det) för önskad information, sammanfattar innehåll, letar fram motstridigheter eller överlappningar och skapar vid behov ett samtal utgående från materialet, där maskinröster, som låter som människor, går igenom materialet som i ett vanligt podcastavsnitt om temat i fråga.
I praktiken har Notebook LM ett flertal andra intressanta användningsområden: om det inom utbildningsväsendet ska införas ett nytt undervisningsprogram bör man på förhand göra en konsekvensbedömning och utarbeta ett eventuellt avtal om behandling av personuppgifter för det nya programmet. Den typen av bakgrundsarbete förutsätter ett stort antal utredningar, eftersom man måste gå igenom dataskyddsbeskrivningar, lagtexter, kommunens anvisningar, riktlinjer och så vidare. Arbetet kan utföras betydligt snabbare när allt nödvändigt material matas in i Notebook LM: genom att diskutera med AI-verktyget hittar man snabbt önskad information med tydliga källhänvisningar.
Å andra sidan kan skolor kan använda Notebook LM i sitt arbete kring läroplaner genom att mata in skolans gamla läroplan, läroplansgrunderna och närmare information om skolans fokusområden i verktyget. På så sätt är det möjligt att identifiera brister, utreda hur skolans egna fokusområden på ett effektivt sätt integreras i läroplanen och säkerställa att inget viktigt utelämnas eller formuleras på ett motsägelsefullt sätt.
AI på skärmen där, säg vem som en bättre president är!
Lektor Hanna Sydänmaanlakka tog vara på möjligheterna med AI på kursen om akademiskt skrivande på engelska. I Sydänmaanlakkas exempel förutsatte uppgifterna att studenterna använde sig av AI: studenterna skulle använda AI för att bearbeta och tillägna sig fakta.
Studenterna fick i uppgift att mata in tio så olika källor som möjligt om presidentkampen mellan Trump och Harris i ett valfritt AI-verktyg. Utifrån dessa källor skulle studenterna sedan bilda sig en egen uppfattning om vilken av kandidaterna som tilltalade dem själva mest samt vilken av dem som var bättre för Finland och varför. För att motivera sitt val skulle studenterna fundera över faktorer som påverkade deras val. De skulle också jämföra kandidaterna utifrån dessa faktorer samt utifrån olika politiska vägval och löften genom att diskutera med AI-verktyget.
Genom att testa olika AI-verktyg lärde sig studenterna vad som skilde kandidaterna åt: en del verktyg vägrade helt och hållet diskutera politik, en del vandrade i väg utanför källmaterialet i sina svar och andra hallucinerade i största allmänhet. Studenterna skulle skriva en uppsats om sina slutsatser, ange källorna som använts i uppsatsen, räkna upp AI-verktygen de använt sig av och analysera hur diskussionen med AI lyckats. Tiden som gick åt till att göra uppgiften var två gånger 75 minuter.
Uppgiften vägledde studenterna att reflektera över olika infallsvinklar: för att peka ut kandidaten som var bättre för Finland fick man fundera över vilka teman som var viktigast ur Finlands synvinkel: ekonomi, säkerhet, tolerans eller någonting annat. Hur mycket tyngd ska varje tema ha i vågskålen och avviker den egna ståndpunkten från Finlands intressen – varför och på vilket sätt?
Studenterna utvecklade sin förmåga till kritisk läsning närmast obemärkt, då de kring samma tema lätt kunde identifiera ytterst polariserade synsätt med en stark agenda. Sydänmaanlakka blev glad över kvaliteten på studenternas reflektioner. En student kommenterade uppgiften så här: “Jag trodde uppgiften snabbt kunde göras med hjälp av AI, men uppgiften visade sig vara så intressant att jag lade ner mycket mer tid på den än planerat!” Experimentet uppmuntrade studenterna också att jobba med AI. Sydänmaanlakka berättade om en student som tidigare känt en viss rädsla för AI, eftersom det är möjligt att diskutera med AI-verktyg på samma sätt som med intelligenta, riktiga människor. Tack vare uppgiften insåg studenten att AI inte är något man behöver vara rädd för utan att AI uttryckligen kan användas för att analysera material.
Med hjälp av AI kan människor mycket snabbare hantera betydligt större mängder källmaterial än med traditionella metoder. Med rätt användning av AI leder det oberoende av uppgift till bättre resultat: mera, bättre, med mindre ansträngning.
- Läs guiden kapitel för kapitel på vår webbplats – tack vare Svenska folkskolans vänner rf också på svenska
Jaa eteenpäin
