Hot eller möjlighet? När det gäller generativ AI – och också andra typer och tillämpningar av AI – är svaret: både och. Melvin Kranzberg, professor i teknikhistoria, var av den åsikten om all teknik redan på 1980-talet. Den så kallade Kranzbergs lag har också fått sitt namn efter honom: Ingen teknik är god eller ond, men inte heller neutral. Allt beror på hur, i vilket sammanhang och för vilket ändamål tekniken används. [i]
Det här är bra att komma ihåg, när man stöter på antingen skrämmande hotbilder eller lovordande uppfattningar om AI. Detsamma tycker faktiskt också GenAI själv.
När man ställer frågan i rubriken till det generativa AI-verktyget ChatGPT får man följande svar:
ChatGPT påminner en om att alla inte har tillgång till AI och än mindre förmåga att använda AI. AI kan också lätt generera propaganda och desinformation och alltså på många sätt manipulera våra åsikter. Vi vet inte heller vilka principer som ligger bakom olika AI-applikationer.
Å andra sidan kan ChatGPT räkna upp många bra saker om sig själv. AI gör det lättare för medborgare att få tillgång till information och att vara aktiva. AI ger också stöd för beslutsfattande, till exempel genom att skapa olika scenarier eller förenkla komplexa texter. Generativ AI kan utgöra ett av verktygen som används för att upptäcka och bekämpa desinformation på nätet. Generativ AI kan dessutom hålla reda på och erbjuda opartiska och balanserade perspektiv på omdiskuterade frågor och på så sätt främja den offentliga debatten.
Svaren ovan kunde ChatGPT-versionen, som är öppen för alla, generera på nolltid på både engelska och svenska. I ljuset av demokratisk kommunikation är det fantastiskt att det är möjligt att översätta information rekordsnabbt till olika språk.
Å andra sidan säger en sammanfattning av för- och nackdelar ingenting om AI:s vidare konsekvenser, när det gäller den så kallade värdekedjan. För det första kan man vid planering av en applikation fundera över hur den inverkar på demokratin, till exempel medborgarnas grundläggande rättigheter. För det andra kan datainsamlingen, kvaliteten på data och träningen av data präglas av etiska principer och demokrati – eller också inte. Och till sist kan applikationens användningsområden avgöra huruvida den stärker eller urholkar demokratin.
Det finns utmaningar, det finns möjligheter
ChatGPT:s svar, även om de är sanna i sig, illustrerar AI:s största utmaningar och möjligheter för demokratin. I praktiken är alla fördelar ChatGPT själv räknar upp korrekta i sig, men samma fördelar kan också utgöra problem.
Exempel: Om AI är en ypperlig hjälpreda för oss är den det också för dem som sprider lögner, propaganda och hatretorik. Och: Om vi inte får veta hur AI fungerar och vilken typ av data ett AI-verktyg använder sig av, kan vi inte helt lita på de råd verktyget ger oss eller till exempel dem som ska ge medicinska diagnoser för att inte tala om politiska beslutsfattare. Kranzbergs lag kan alltså tillämpas också på AI: det finns utmaningar, det finns möjligheter.
Om AI är en ypperlig hjälpreda för oss är den det också för dem som sprider lögner, propaganda och hatretorik.
Svaren visar också hur snäv uppfattning ChatGPT har om det stora, komplexa begreppet och de principer vi kallar för demokrati. Den förbiser så där bara till exempel integritetsskyddet och profileringen som görs med hjälp av exempelvis ansiktsigenkänningsteknik. På samma sätt nämns inte heller de ekonomiska faktorerna kring AI (dvs. big business) eller ojämlikheten som förknippas med dem. Vi kan till exempel använda ChatGPT:s gratisapp, men genom att betala kan vi få tillgång till ett bättre verktyg. [ii]
Demokrati innebär att människan genom sitt arbete i den mån det är möjligt är aktiv i samhället, vilket bland annat nämns i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. [iii] Trots det nämner ChatGPT i sitt svar inte sådana utmaningar för demokratin som arbetsplatser som försvinner eller exempelvis oron för upphovsrätten. [iv] Verktyget nämner inte heller problem relaterade till hållbar utveckling och särskilt energiförbrukning, även om AI utgör en aldrig tidigare skådad energitjuv. [v] Miljöfrågor är visst ändå i fokus i dagens samhälle – och viktiga för demokratin.
Eftersom AI redan finns överallt och är tillgänglig för allt fler har det skrivits tiotals deklarationer och regelverk kring etik och andra principer som respekterar demokratin. I de flesta av dem lyfts fram riskerna – för arbetstagare, integritet, nationell säkerhet, ekonomisk tillväxt – men det är färre som tar upp vanliga människors rättigheter och möjligheter. [vi]
Dags att lära sig mer om AI
Men om man ska tro en annan tekniktänkare innebär varje ny teknik en förändring i hur vi förhåller oss till oss själva och varandra.
Redan för mer än ett halvt sekel sedan lade Marshall McLuhan märke till att den gemenskap som präglat historieberättandet kring lägereldar förändrades i och med böcker, eftersom man läste – om man kunde – dem för sig själv. Den digitala kommunikationens tidevarv gav enligt McLuhan upphov till så kallad neotribalism, där människor förenas över geografiska gränser av samma berättelser. [vii] Sociala medier är antagligen ett praktexempel på just det.
Den kunskap och de erfarenheter och kontakter vi får på sociala medier är emellertid inte helt gränslösa, utan algoritmerna gör vår värld snävare på nätet (se Harto Pönkä, kapitel 15 i den här guiden). Ger generativ AI alltså i fortsättningen upphov till en helt ny typ av grupperingar och samhällen? I ljuset av demokratin är den värsta hotbilden att vi lever livet i sällskap av skräddarsydda, virtuella AI-vänner, som alltid bekräftar vår världssyn, och att vi inte litar på någon information vi får i verkliga livet – och än mindre på varandra.
Därför är det dags att kräva att vi alla får lära oss inte bara om AI-kompetens utan också om AI:s inverkan på samhället och att vi alla får påverka hur, var och varför generativ AI används och av vem. [viii]
- Läs guiden kapitel för kapitel på vår webbplats – tack vare Svenska folkskolans vänner rf också på svenska
Källor
[i] Melvin Kranzberg (1986) Technology and History: “Kranzberg’s Laws”. Technology and Culture, Vol. 27, No. 3 (Jul., 1986). https://doi.org/10.2307/3105385
[ii] Se t.ex. https://openai.com/chatgpt/pricing/
[iii] Se UN Universal Declaration of Human Rights https://www.un.org/en/about-us/universal-declaration-of-human-rights; https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-med-manskliga-rattigheter/den-allmanna-forklaringen-om-de-manskliga-rattigheterna/;
[iv] Se t.ex. Generative AI Has an Intellectual Property Problem, https://hbr.org/2023/04/generative-ai-has-an-intellectual-property-problem; Tekoäly ja EU – myös tekoälyn on kunnioitettava tekijöiden oikeuksia. https://www.teosto.fi/teostory/tekoaly-ja-eu-myos-tekoalyn-on-kunnioitettava-tekijoiden-oikeuksia/
[v] Se t.ex. AI has an environmental problem, https://www.unep.org/news-and-stories/story/ai-has-environmental-problem-heres-what-world-can-do-about; Googlen päästöt karkasivat käsistä tekoälyn vuoksi, https://yle.fi/a/74-20098239
[vi] Se t.ex. EU:s AI-förordning (Regulation 2024/1689 of the European Parliament and of the Council of 13 June 2024 laying down harmonised rules on artificial intelligence) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32024R1689; World Economic Forumin The Presidio Recommendations https://www.weforum.org/publications/the-presidio-recommendations-on-responsible-generative-ai/ och rapporten Governing AI for Humanity: Final Report skriven av FN:s expertgrupp på hög nivå. https://www.un.org/sites/un2.un.org/files/governing_ai_for_humanity_final_report_en.pdf.
[vii] Marshall McLuhan (1964/1994 3rd ed.) Understanding Media. The Extensions of Man. https://mitpress.mit.edu/9780262631594/understanding-media/
[viii] Kirsi Hantula (publiceras senare under 2025) Kuinka turvata tiedollisia oikeuksia tekoälyn aikakaudella? SITRA; också e.g., Minna Horowitz, Hannu Nieminen, Katja Lehtisaari & Alessandro D’Arma (2024) Introduction. Epistemic Rights in the Era of Digital Disruption. Palgrave MacMillan. https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-031-45976-4
- Läs guiden kapitel för kapitel på vår webbplats – tack vare Svenska folkskolans vänner rf också på svenska
Jaa eteenpäin
