Kreativitet är ett mångfasetterat begrepp som det inte finns någon entydig definition av. Generellt sett kan kreativitet anses innebära någonting nytt som har betydelse. [i] Kreativitet har en koppling till både vetenskap och konst, men den kan också vara till exempel en del av affärsverksamhet bland annat i form av nya, innovativa verksamhetsmodeller eller medarbetarnas förmåga att lösa problem på nya sätt. Därför kan man säga att kreativitet är detsamma som att hitta eller komma på en ny infallsvinkel.
Vad kan AI bidra med, och är den kapabel till att vara kreativ? Eller är det så att AI till och med begränsar vår kreativitet? Dagens AI-verktyg är alla exempel på svag AI. Svag eller snäv AI kan endast utföra uppgifter som människan gett den, medan stark AI klarar av att tänka självständigt, på samma sätt som människan. Hittills har det inte varit möjligt att utveckla stark AI. [ii]
När man diskuterar betydelsen av och potentialen hos AI, när det gäller att främja kreativt arbete, är det viktigt att vara noga med om man med kreativitet avser en instrumentell användning av AI i en kreativ process eller det som AI genererar, såsom en bild som skapats av AI.
När man talar om för- och nackdelarna med AI är det alltid störst fokus på generativ AI, som kan användas för att producera innehåll som text och bilder. Det är bra att komma ihåg att generativ AI bara är en form av AI. Olika tillämpningar av AI är en del av vår vardag: avåkningsvarnare i bilar eller robotdammsugare är exempel på det. Även läkarvetenskapen använder sig av AI till exempel vid kirurgiska ingrepp. [iii]
AI:s egna tankar
Låt oss först fråga ChatGPT hur den tycker att den kan främja en kreativ process.
AH: Hur kan AI främja kreativitet?
ChatGPT: AI som inspirationskälla: AI kan analysera stora mängder data, såsom konstverk, musik eller böcker, och föreslå nya idéer eller teman, som kan ge proffskonstnärer ny inspiration.
AI som verktyg: AI kan hjälpa till i en kreativ process, till exempel genom att skapa grafik, musik eller text. AI kan automatiskt skapa skisser eller melodier, som artister kan utveckla vidare.
AI som samarbetspartner: AI kan vara en samarbetspartner, som kreativa personer kan interagera med. Samarbetet kan i sin tur resultera i nya perspektiv och innovationer.
I sitt svar betonar AI sitt eget instrumentella värde: AI är ingen konstnär eller forskare utan ett verktyg som hjälper kreativa personer att få nya idéer, hantera stora datamängder och skissa på olika saker.
ChatGPT träffar här faktiskt mitt i prick. Om vi använder AI för att ta fram nya idéer och för att till exempel skissa på och strukturera upp ett projekt kan den vara till stor hjälp. Drängen ska dock aldrig få bli husbonde. Här lurar en stor fara, även om frestelsen är stor.
En lovsång till lättja?
Gör AI oss allt latare och dummare? Vill vi inte längre anstränga våra grå celler för att lösa problem, söka information eller skapa nytt innehåll?
Till exempel vid lärande kan AI utgöra ett problem: om en studerande låter AI göra hens uppgifter försämras inlärningsresultaten. Problembaserat lärande är ett exempel på hur den egna kreativiteten kan användas i lärandet. Redan nu har ChatGPT:s ökade popularitet fått studerande att ty sig till AI. AI används bland annat för att skissa på lärdomsprov vid yrkeshögskolor, och en allt större del av gymnasiestuderande använder sig av AI-verktyg för att göra översättningsuppgifter. I de flesta fall är detta en björntjänst för ens eget lärande och kreativa tänkande.
Frestelsen med AI kan förklaras med klassiska Zipfs lag, dvs. principen om minsta ansträngning: man söker information där den är lättast att få tag på. [iv]
Om en studerande låter AI göra hens uppgifter försämras inlärningsresultaten.
Idéer och insikter?
Trots att den lata människan kan ty sig till AI för att klara av uppgifter som förutsätter kreativt tänkande och problemlösningsfärdigheter, är den inte nödvändigtvis alltid en dålig assistent. AI har många bra egenskaper, såsom förmågan att analysera stora datamängder, vilket gör att människan istället för rutinmässigt arbete kan fokusera på kognitiva processer.
Informationssökning är en viktig del av en kreativ process, när man skriver, forskar eller studerar. Även på den fronten kan AI vara till stor nytta, ifall man i sökandet efter lämpliga källor inte nöjer sig med verktyg som ChatGPT, som lätt kan hallucinera. Det har utvecklats AI-verktyg med syfte att underlätta informationssökningen, såsom IrisAI, som testats vid Östra Finlands universitet och Yrkeshögskolan Haaga-Helia. [v]
Testgruppen förhöll sig något skeptisk till IrisAI. Verktyget hittade användbara källor, men testgruppen undrade hur heltäckande sökresultaten faktiskt var. Var det något väsentligt som utelämnades, något som en informatiker skulle ha hittat?
AI och litteratur
AI har gett konstnärer verktyg och möjligheter till ett nytt sätt att skapa konst. Ett gott exempel på det är olika slags stora videoskulpturer. Generativ AI har också fört med sig förändringar i processen för textproduktion. Främst har AI haft en inverkan på hur vi skriver essäer och uppsatser av olika slag, men det finns redan också fiktivt material och faktaböcker, som producerats med hjälp av AI. I framtiden kommer deras antal sannolikt att öka avsevärt.
Med hjälp av AI kan hela romaner skrivas. Ett av de mest kända exemplen är romanen Tokyo-to Dojo-to (engl. Tokyo Tower of Sympathy) [vi], som japanska Rie Kudan skrivit med hjälp av AI och som 2023 tilldelades litteraturpriset Akutagawa. Det finns också engelskspråkiga AI-verktyg ute på marknaden som utvecklats enkom för att producera skönlitterär text. Människan slår fast genren och ett antal andra bakgrundsvariabler, och AI skapar manuset. Så som jag ser det inverkar AI, när den används så här, skadligt på litteraturen. AI producerar enkelt lätt, schablonmässig underhållning. Sådana verk är inte särskilt bra på att beskriva känslor eller visa prov på analytiskt tänkande.
Sudowrite [vii] gör det till exempel enkelt att skriva en roman: man ska välja en genre och ange ett ämne, och Sudowrite skriver 300 ord åt en. Verktyget ger förslag på fortsättningen, och man kan välja bland dem eller ge egna alternativ. Dessutom är det i Sudowrite möjligt att välja en stil som baserar sig till exempel på en viss författares berättarstil. Man kan alltså be AI skriva i samma stil som till exempel Agatha Christie. Och då gör den meningarna i texten “christieaktiga”.
Handlar det i själva verket om kreativitet om en bok skrivs av Sudowrite eller ett motsvarande verktyg? Producerar sådana verktyg mångfasetterad, personlig och reflekterande text? Även om det är fråga om underhållning tror jag att de nuvarande AI-verktygen borde på sin höjd användas till att ta fram skisser. Det är författarnas jobb att skriva, och det bör fortsätta att vara så.
På svenska har det redan getts ut fiktion, som skrivits av AI. AI har dessutom använts i vissa faktaböcker främst för att strukturera innehållet och för att ta fram idéer för böckerna. På engelska har det också utkommit en hel del AI-fiktion, medan det på finska hittills endast har getts ut några AI-skrivna diktsamlingar. [viii]
Det är författarnas jobb att skriva, och det bör fortsätta att vara så.
Ett verktyg för konstnärer
I konstkretsar har AI väckt hetsig debatt. Debatten har till och med handlat om huruvida AI-producerad konst är riktig konst. [ix] Precis som Sudowrite gör författare av amatörskribenter, gör AI det möjligt för vem som helst att skapa bilder. Upphovsrätten blir då i många fall ett problem, eftersom professionella konstnärers verk utnyttjas ofta utan tillstånd.
Återigen är det fråga om hur AI faktiskt används. Konstnären Pasi Rauhala har till exempel använt sig av AI i sina verk. Det har möjliggjort många sådana lösningar som annars skulle ha varit svåra att få till. Ett exempel på det är Rauhalas videoskulptur Mycelium of the Future i Aalto-universitetets lokaliteter. [x]
Givetvis gör AI det också möjligt för alla amatörkonstnärer att skapa bilder av högre kvalitet än clipart-bilder, men i slutändan är det människan som skapar konst, inte AI. Vilken kreativ process det än handlar om är AI ett verktyg som människan kan använda sig av på ett ansvarsfullt sätt. Kreativiteten börjar med människan, medan datatekniken kan bidra med nya dimensioner och öppna nya möjligheter. Någon självständig konstnär eller forskare kan tekniken tills vidare dock inte vara.
- Läs guiden kapitel för kapitel på vår webbplats – tack vare Svenska folkskolans vänner rf också på svenska
Källor
[i] Sternberg R. J. (2001). What is the common thread of creativity? Its dialectical relation to intelligence and wisdom. American Psychologist 2001; 56. s. 360–362.
[ii] Haasio, A. (2025). Tekoäly ja kirjastot. Avain. (utg. 1/2025).
[iii] Chatterjee, S., Das, S., Ganguly, K., & Mandal, D. (2024). Advancements in robotic surgery: innovations, challenges and prospects. Journal of Robotic Surgery, 18 (1), 28.
[iv] Haasio, A., Harviainen, J. T. & Savolainen, R. (2019). Johdatus tiedonhankintatutkimukseen. Avain.
[v] Haasio, 2025.
[vi] Yao, D, (5.2.2024). Author Admits tl. o Using AI to Write Award-winning Novel. AI Business 5.2024. https://aibusiness.com/nlp/author-reveals-using-chatgpt-for-award-winning-novel
[vii] Sudowrite. https://www.sudowrite.com
[viii] Haasio, 2025.
[ix] Mineo, L. (2023). Writer, animator, architect, musician, and mixed-media artist detail potential value, limit of works produced by AI. The Harvard Gazette 15.8.2023. https://news.harvard.edu/gazette/story/2023/08/is-art-generated-by-artifi cial-intelligence-real-art/
[x] Salonen, P. (2023). Tekoäly rynnii taiteeseen. Taide 3/2023.
- Läs guiden kapitel för kapitel på vår webbplats – tack vare Svenska folkskolans vänner rf också på svenska
Jaa eteenpäin
