Vårt samhälle har förändrats oåterkalleligt – eller har det? AI har smugit sig in i vår vardag och också skolvärlden dels lite i smyg, dels med buller och bång. Alltid när man talar om AI brukar man nämna att AI redan länge varit en del av tekniken och apparna vi använder [i]. Å andra sidan var det en händelse som gjorde AI plötsligt aktuell uttryckligen i undervisningen – lanseringen av ChatGPT i november-december 2022.
Generativ AI har inneburit förändringar i hur många lärare planerar sin undervisning, förhåller sig till lärande och lär sig nya saker tillsammans med eleverna. På olika håll har det skrivits och skrivs otaliga guider om och beskrivningar av vad AI är och hur den används [ii][iii][iv][v]. GenAI-verktygen är till hjälp vid lektionsplanering och innehållsskapande: elever och studerande använder sig gärna av en mirakelmaskin som ser ut att producera svar som verkar trovärdiga. Just nu och mer än någonsin tidigare i mänsklighetens historia lär sig lärare att använda verktyg samtidigt som deras elever [vi].
Tre förhållningssätt
När det gäller lärandet finns det tre huvudsakliga förhållningssätt gentemot AI-verktyg: förnekelse, försiktighet och teknooptimism. Dessa kan säkert delas upp närmare och noggrannare på olika sätt än så, men dessa tre är förmodligen de tre huvudsakliga förhållningssätten.
Förnekarna har bestämt sig för att det finns så många risker, osäkerhetsfaktorer och rädslor förknippade med AI att de totalvägrar att ha någonting med AI-verktyg att göra. Sådana personer vill att det ska vara förbjudet att använda AI i undervisningen och när eleverna arbetar eller lär sig använda nya applikationer.
När det gäller lärandet finns det tre huvudsakliga förhållningssätt gentemot AI-verktyg: förnekelse, försiktighet och teknooptimism.
Argument som lyfts fram då är bland annat miljöaspekten, riskerna med informationshantering eller förlusten av olika färdigheter som människan med åren lärt sig, om vi förlitar oss på AI. Varje liter vatten som går åt till att hålla i gång ett AI-verktyg tolkas i det sammanhanget som ett tecken på att användningen av AI är ohållbar från början och att den också alltid kommer att vara det.
Eftersom det inte går att bygga datacentraler på ett hållbart sätt eller att producera energi utan att påverka miljön är det ingen vits med att försöka göra AI-verktygen bättre. Läs- och skrivkunnighet hotas av AI och kommer därför att dö ut, om vi i en större utsträckning börjar använda AI-verktyg, eftersom de i likhet med andra rusmedel leder till beroende och fördärv.
Teknooptimisten ser däremot AI som en möjlighet att ta människans potential till en högre nivå. AI-tekniken möjliggör ett skutt framåt för produktiviteten, i och med att vi istället för triviala uppgifter kan fokusera på att nå nya sfärer med vår kreativitet.
Teknooptimisten ser därför enbart möjligheter i AI-verktygen, litar på vår riskhanteringsförmåga och ser med stort intresse fram emot nästa utvecklingssteg. Hen vill inte vänta på myndigheternas gemensamma riktlinjer eller nationella anvisningar utan experimenterar modigt med de möjligheter AI erbjuder både i undervisningen och i privatlivet. För optimisten innebär den nya tekniken nya möjligheter, och den gör det möjligt att skapa tidigare otänkbara applikationer för vetenskaper och tekniker. Optimisten nämner läkarvetenskapen, transportbranschen, individuellt lärande och räddningsinsatser som exempel på något som tidigare varit utom hens räckhåll.
Den försiktiga håller sig noga inom bestämda ramar. Experiment med AI är möjliga, om det först fastställs vilka experiment det är tryggt att genomföra. Så länge vi inte vet var elevernas data – alla data, till exempel uppsatser, inspelade videor eller personuppgifter – lagras, vågar den försiktiga inte testa AI-verktyg i undervisningen. Risken för att personliga data hamnar i fel händer är alltför stor. Tillståndet till användningen av AI ska helst komma från chefsnivån.
Den försiktiga läser igenom diskussionsforum och -trådar på nätet innan hen kan tänka sig att testa AI-verktyg. Hen håller sig avvaktande, tills en pålitlig instans slagit fast att det är tryggt att använda ett visst AI-verktyg. Den försiktiga vill att vi först har tagit i beaktande alla tänkbara avtal och förutsett alla fallgropar. Den försiktiga är rädd för att användningen av AI helt spårar ur [vii].
Orsaker till användning av AI och det man ska akta sig för
Det finns redan många olika AI-verktyg för olika användningsområden, och de blir fler hela tiden [viii]. Just nu, vid årsskiftet 2024–2025, har vi med stor säkerhet bara sett början av vad AI-verktygen kan bli. Vi förväntar oss stora fördelar, som en del också redan varit med om, men en hel del andra förhåller sig fortfarande försiktiga och vågar inte ens testa AI-verktyg. Förnekarna blir kvar och slåss mot väderkvarnar – AI är här för att stanna, åtminstone i någon form.
Framför allt är det bra att se AI som en assistent som klarar av att hantera stora datamängder – så stora mängder data att människan eller människohjärnan helst inte ens ska försöka ta sig an dem. AI-verktygen är bland annat alldeles överlägsna när det gäller att hitta det väsentliga i olika slags källmaterial, jämfört med verktygen som användes före tiden med generativa AI-verktyg. Det är emellertid viktigt att kunna formulera fungerande promptar: bearbetningen av ett visst källmaterial kan göras effektivt och på ett ändamålsenligt sätt endast med sådana promptar som får AI-verktyget att leta fram önskade data.
Källmaterialet är förstås också bara så “bra” och “korrekt” som materialet det består av. Precis som det framgått i den här guiden kan källmaterialet som AI använder sig av vara korrupt eller ytterst snedvridet. Det kan i sin tur leda till att AI, så att säga, hallucinerar, vilket tas upp på andra ställen i guiden.
Framför allt är det bra att se AI som en assistent som klarar av att hantera stora datamängder.
Det viktigaste vid användning av AI-verktyg är källkritik. GenAI-verktygen är inte renodlade sökmotorer – även om den gränsen nog också sakta suddas ut när sökmotorer integreras i verktyg som baserar sig på stora språkmodeller.
Med tanke på undervisning och lärande är den bästa utgångspunkten att eleven lärt sig vara källkritisk. Eleven ska kunna bilda sig en uppfattning om huruvida texten AI-verktyget genererat håller måttet, passar in på den aktuella kontexten och kan förbättras ytterligare, huruvida den information verktyget tagit fram ur källmaterialet är tillförlitlig och om den faktiskt svarar på frågan i prompten eller huruvida det bild-, ljud- eller videomaterial som skapats med hjälp av AI är ändamålsenligt och det man önskat sig och huruvida det sparar tid – och allt detta dessutom med hänsyn till etiska aspekter.
Slutkläm om det etiska
I skrivande stund finns det både bra och dåliga exempel på de etiska aspekterna av utvecklingen av AI-verktyg. De dåliga exemplen berör miljöfrågor och lagstiftning. Det är uppenbart att utvecklingen av AI och arbetet som utförs med hjälp av den kräver en enorm mängd både energi och naturresurser. I Finland har inte många skogar ännu huggits ned för att göra plats för datacentraler, men det kommer säkert att hända.
Energiproduktion kräver ökad kapacitet, om utvecklingen av AI ska fortsätta på samma nivå. Till exempel köpte några av de stora AI-utvecklarna, Google och Microsoft, år 2024 energi från olika kärnkraftverk i USA för sina egna behov [ix]. Ny teknik kräver nya lösningar och ger eventuellt upphov till ökad energiförbrukning. Samtidigt befinner vi oss i en tid som präglas av en ständigt ökande förlust av arter och biologisk mångfald, vilket gör att den typen av negativa konsekvenser uttryckligen borde undvikas.
Lagstiftningen släpar efter på många områden, när det gäller AI: det finns många åsikter om GDPR och de går ofta isär, upphovsrättsliga frågor är olösta [x] och det finns olika ståndpunkter i olika länder. Integritetsskydd och MyData (‘egna data’) måste skyddas effektivt.
På den positiva sidan kan nog nämnas både EU:s satsning på AI-förordningen (AI-akten) och GDPR:s många användningsområden samt det starka engagemanget för att hålla framme de etiska aspekterna [xi], så att vi trots vårt AI-rus håller oss på körbanan i teknikens alla svängningar [xii].
- Läs guiden kapitel för kapitel på vår webbplats – tack vare Svenska folkskolans vänner rf också på svenska
Källor
[i] Karmiva löytö TikTok-sovelluksesta: ”Poista se viimeistään nyt”, hämtad 10.12.2024
[ii] Matleenan blogi: Generatiivinen tekoäly, hämtad 10.12.2024
[iii] Prompt Library — AI for Education, hämtad 10.12.2024
[iv] https://tekoalyoppimisentukena.wordpress.com/tot-oppaat/, hämtad 10.12.2024
| [v] Lagstiftning och rekommendationer för artificiell intelligens inom utbildning | Utbildningsstyrelsen, hämtad 10.12.2024 |
[vi] Change blindness – by Ethan Mollick – One Useful Thing, hämtad 10.12.2024
| [vii] AI Reaches Human-Level Reasoning: Should We Be Worried? | by Fix Your Fin, hämtad 10.12.2024. |
[viii] GenAI opetettava kone → Generation AI, hämtad 10.12.2024
[ix] Why Big Tech is turning to nuclear to power its energy-intensive AI ambitions, hämtad 10.12.2024.
[x] The US Copyright Office says an AI can’t copyright its art – The Verge, hämtad 10.12.2024
[xii] The impact of the General Data Protection Regulation (GDPR) on artificial intelligence, hämtad 10.12.2024
- Läs guiden kapitel för kapitel på vår webbplats – tack vare Svenska folkskolans vänner rf också på svenska
Jaa eteenpäin
