Digitaliseringen har blivit en del av vår vardag, och den har en inverkan också på utbildningssektorn. Men vad är då digital kompetens?
För att vi med tillförsikt samt kritiskt och tryggt ska kunna använda oss av nya, framväxande tekniker och artificiell intelligens bör vi ha goda grundläggande kunskaper om och förståelse av digitala tekniker och AI.
Digital kompetens är inte begränsad till användning av dator eller smarttelefon, utan kan bland annat omfatta följande områden:
Kunskapsbeskrivningarna i Europeiska ramverket för digital kompetens DigComp 2.2 [i] ger konkreta exempel på vilka kunskaper, färdigheter och attityder medborgarna behöver för att till exempel kunna utvärdera digitalt innehåll:
Kunskaper
- Medborgaren ska vara medveten om att onlinemiljöer innehåller alla typer av information och innehåll inklusive felaktig information och desinformation.
- Medborgaren ska veta vikten av att identifiera vem som ligger bakom informationen som finns på internet och att verifiera den med hjälp av flera källor.
Färdigheter
- Medborgaren ska veta hur man skiljer sponsrat innehåll från annat innehåll på internet.
- Medborgaren ska veta hur man analyserar och kritiskt granskar sökresultat och aktivitetsflöden på sociala medier, identifierar deras ursprung och ser skillnad på faktarapportering och åsikter.
- Medborgaren ska veta hur man hittar författaren eller källan till informationen, för att verifiera om den är trovärdig (t.ex. en expert eller myndighet inom en relevant disciplin).
Attityder
- Medborgaren ska vara beredd att faktagranska information och bedöma dess noggrannhet, tillförlitlighet och auktoritet, samtidigt som hen ska föredra primära informationskällor framför sekundära, i den mån det är möjligt.
Medborgarnas resiliens mot informationspåverkan
Under de senaste två åren har diskussionen allt starkare kretsat kring informationspåverkan, som sker på sociala medier, valpåverkan och behovet av att stärka medborgarnas resiliens.
I 2024 års upplaga av Världsekonomiska forumets Global risks-rapport [ii] är desinformation det allvarligaste hotet på kort sikt (2 år) och det femte allvarligaste hotet på lång sikt (10 år). Enligt rapporten kan desinformation störa valprocesser och orsaka oroligheter och konfrontationer. Det leder i sin tur till växande misstro mot medier och regeringskällor och fördjupar polariserade synsätt även i stabila samhällen.
Desinformation kan störa valprocesser och orsaka oroligheter och konfrontationer.
Det finns många varnande exempel på detta, varav det senaste och allvarligaste gäller Rumänien. Rumänien blev den 6 december 2024 första EU-landet som tvingades ogiltigförklara ett valresultat på grund av misstänkt utländsk inblandning. Europeiska kommissionen misstänker att Tiktok försummat sina skyldigheter att bekämpa yttre påverkan i det rumänska presidentvalet [iii].
Desinformation sprider sig nästan obehindrat på sociala medieplattformar oavsett om landsgränserna har stängts eller inte. Finland är inte heller skyddat från hotet om desinformation.
Ledartexten i tidningen Ilta-Sanomat [iv] (4.8.2024) ger en utmärkt sammanfattning av vad som bör göras: “Förutom tillförlitliga medier förutsätter kampen mot desinformation bland annat statlig beredskap för att bekämpa hotet – och en högklassig undervisning i mediekunskap. I främsta linjen i den kampen behövs vaksamma medborgare, som kan identifiera påverkansförsök och som inte blir provocerade, när de provoceras.”
Resiliens uppstår dock inte av sig själv, och kunskaper och färdigheter måste uppdateras flitigt, särskilt i takt med att AI-tekniken utvecklas. Detta behövs det mer av:
- reglering av plattformar samt spridning av information om bestämmelserna och övervakning av att de följs (t.ex. EU:s förordningar om digital kommunikation och AI utgör bra rättesnören)
- forskning (t.ex. Critical-gruppens internetforskning [v])
- internationellt samarbete kring bekämpning av desinformation (t.ex. Faktabaari, Nordis [vi], EDMO [vii])
- tillförlitlig journalistik och självreglering av medier (t.ex. Opinionsnämnden för massmedier)
- utbildning i digital kompetens och AI (på skolor, bibliotek och arbetsplatser, som en del av militärtjänstgöringen och i vuxenutbildningen osv.)
- ytterligare resurser för bekämpningen av informationspåverkan.
Digital informationslitteracitet
Digitaliseringen handlar alltså inte bara om teknisk infrastruktur, teknik, applikationer, teknisk utrustning eller internetanslutningar. I sin verksamhet har Faktabaari valt att särskilt fokusera på att i samarbete med lärare främja ungas förmåga
- att kritiskt granska innehåll på nätet och innehåll som producerats av generativ AI
- att förstå hur algoritmerna påverkar sökresultat och rekommendationer
- att bli medvetna om att det hela tiden samlas in information om oss, som sedan används för informationspåverkan,
- att beakta integriteten och säkerheten i digitala miljöer.
Digitaliseringen handlar inte bara om teknisk infrastruktur, teknik, applikationer, teknisk utrustning eller internetanslutningar.
I sin DIL-guide [viii] har Faktabaari gett en definition av digital informationslitteracitet. Den har senare kompletterats så att AI-kompetensen har inkluderats i den digitala kompetensen:
Med digital informationslitteracitet avses förmågan att hitta, få tillgång till, tolka, analysera, förvalta, förstå, skapa, förklara och sprida information på sociala medier med hjälp av digital teknik på ett tryggt och ändamålsenligt sätt. Den innefattar såväl informations- och mediekompetensen som AI- och datakompetensen, som hjälper en att få en bredare förståelse av hur den digitala informationsvärlden fungerar.
En viktig del av digital informationslitteracitet är kritiskt tänkande och förmågan att med eftertanke utvärdera all den information som man kommer åt och använder sig av. Digital informationslitteracitet är en viktig färdighet för varje medborgare i det digitaliserade samhället, och den främjar ett aktivt medborgarskap.
DIL-guiden [ix] tar också upp multilitteraciteten i de finländska läroplansgrunderna samt olika internationella definitioner av litteracitet och olika former av internetkompetens och -strategier [x].
Under de två år som gått sedan guiden kom ut har det visat sig vara förnuftigt att fokusera speciellt på tre frågor, när det gäller olika typer av internetinnehåll.
När man tar del av innehåll på internet, som man inte känner till är det bra att försöka hitta svar på tre enkla nyckelfrågor, innan man lägger ner tid på att utforska innehållet närmare:
- Vem ligger bakom informationen? Från vilken källa härstammar informationen?
- Vad baserar sig påståendet på? Finns det belägg som stöder påståendet?
- Vad står det i andra källor?
Att lära ut tekniker för den här typen av reflektioner har visat sig vara ett effektivt sätt att främja medborgarnas färdigheter i källkritik och lateral läsning [xi]. Med lateral läsning avses att läsaren kontrollerar bakgrunden till informationen hen hittar på nätet (skribentens trovärdighet, fakta, statistik, källor osv.) på olika webbplatser och i olika källor, innan hen sätter sig närmare in i texten.
För att stötta lärare har Faktabaari gett ut undervisningsvideor[xii] och -material [xiii] till exempel om rekommendationsalgoritmer, de tre frågorna ovan, lateral läsning, omvända bildsökningar och om identifiering av fel, lögner och skvaller.
Enligt rekommendationerna som tagits fram i det finländska forskningsprojektet Critical [xiv] behöver varje ung person ha kritisk läsförmåga, dvs. en förmåga att söka information i olika medier och att bedöma olika texters tillförlitlighet och att jämföra informationen i dem. Enligt forskningsprojektet bör den kritiska och den grundläggande läsförmågan stödjas parallellt och barn med utmaningar med läsning bör erbjudas stöd så tidigt som möjligt. Critical-gruppen har också skapat verktyg för undervisningen om kritisk läsförmåga på nätet [xv].
Läroplansgrunderna och nya typer av läskunnighet
Den nya och bredare definitionen av digital informationslitteracitet – eller -läskunnighet – fokuserar inte enbart på datatekniskt kunnande, utan den omfattar alla aspekter av mångsidig kompetens i de finländska läroplansgrunderna.
Att växa som människa och medborgare
Aspekt av mångsidig kompetens i läroplansgrunderna
- Digital kompetens
- Arbetslivskompetens och entreprenörskap
- Förmåga att delta och påverka
- Förmåga att tänka och lära sig
- Förmåga att ta hand om sig själv
- Kulturell och kommunikativ kompetens
- Multilitteracitet
Digitala färdigheter
- Säker användning av utrustning, programvara och webbmiljöer
- Ansvarsfull användning av den globaliserade webbmiljön
- Aktiv och delaktig påverkan – digitalt medborgarskap
- Kritiskt tänkande
- Medborgarens digitala färdigheter, digitala säkerhet och teknikorienterade vardag
- Förmåga att kommunicera och uttrycka sig i digitala miljöer
- Mediekompetens, förmåga att hitta och bearbeta olika typer av medieinnehåll i digitala miljöer.
Kunskapsbeskrivningar för digital kompetens för småbarnspedagogik och undervisning
Undervisnings- och kulturministeriet gav ut Kunskapsbeskrivningarna för digital kompetens [xvi] år 2022, precis innan generativa AI-tjänster slog igenom i hela världen.
Syftet med kunskapsbeskrivningarna var att förtydliga grunderna för planen för småbarnspedagogik och läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och för den grundläggande utbildningen, när det gäller digital kompetens och informations- och kommunikationstekniskt kunnande. Målet var att anordnarna av utbildning och småbarnspedagogik skulle uppdatera sina digitala strategier och planer samt sina läroplaner, så att de skulle vara i linje med den nationella referensramen för goda digitala kunskaper.
Digital kompetens och informations- och kommunikationstekniskt kunnande består av fyra huvudsakliga delområden:
- praktiska färdigheter och egen produktion
- säkert och ansvarsfullt agerande
- informationshantering samt undersökande och kreativt arbete
- interaktion.
Det ingår konkreta och åskådliga exempel i kunskapsbeskrivningarna, som uppmuntrar lärare till mångsidig användning av digitala miljöer i undervisningen. Med digitala miljöer avses alla digitala lösningar, tjänster och verktyg – numera också AI-verktyg – samt all digital utrustning som man har tillgång till i undervisningen och i småbarnspedagogiken. Kunskapsbeskrivningarna ger en fingervisning om vilken typ av digital kompetens som ska tas upp i undervisningen på olika utbildningsstadier. Tack vare ny teknik får elever i olika åldrar möjlighet att också prova rollen som aktiv aktör, innehållsproducent eller forskare, istället för att bara vara passiva användare på sociala medier.
För att kunna erbjuda mångsidig undervisning i digital kompetens behöver utbildningsanordnarna systematiskt fortbilda lärare, införskaffa ändamålsenlig utrustning och programvara och ge personalen tydliga anvisningar.
Undervisningen i digital kompetens är i slutändan på lärarnas ansvar på alla stadier och i alla skolämnen. Därför är det nödvändigt att anordnarna av undervisning och småbarnspedagogik ansvarar för att den utrustning och de tjänster lärarna har tillgång till följer EU:s allmänna dataskyddsförordning och den nationella lagstiftningen. Därutöver bör lärarna systematiskt erbjudas fortbildning och de bör ges tydliga anvisningar för hur de på ett säkert och ansvarsfullt sätt jobbar i digitala undervisningsmiljöer.
Nya tekniker ger eleverna möjlighet att ha rollen som aktiv aktör, innehållsproducent och forskare.
PISA, digitalisering och mobilförbud
Enligt PISA 2022-undersökningarna [xvii] har 15-åringarnas kunskaper i matematik och naturvetenskaper samt deras läskunnighet försvagats i majoriteten av OECD-länderna, liksom i Finland.
Flera teorier har framförts om orsakerna till de försvagade resultaten. I den offentliga debatten har bland annat digitalisering, elever med invandrarbakgrund, pandemi, fenomenbaserat lärande, inklusion och självreglering nämnts som möjliga orsaker.
PISA-undersökningen ger dock en rätt begränsad bild av sambandet mellan användningen av digital utrustning och inlärningsresultaten [xviii]. Eleverna har upplevt att användningen av digital utrustning i viss mån känns störande i inlärningssituationer, men å andra sidan ser en måttlig användning av digitala resurser ut att ha en positiv inverkan på inlärningsresultaten [xix].
Debatten om att förbjuda mobilerna i skolan har gått het, och mobilanvändningen har redan varit begränsad och kommer att begränsas ytterligare.
En begränsning av mobilanvändningen innebär dock inte att skolorna inte har i uppgift att erbjuda alla barn och unga möjligheten att lära sig viktig digital kompetens, ansvarsfull användning av sociala medier och en kritisk läsförmåga!
I diskussionen borde också tas upp huruvida lärarna i Finland har tillräckliga grundläggande kunskaper, så att de effektivt kan använda sig av digitala miljöer och AI-verktyg som stöd i undervisningen och hur den nödvändiga lärarfortbildningen kring digital kompetens kan ordnas och finansieras.
Hur utveckla digital kompetens?
Genom att lära sig digitala färdigheter och till exempel testa och leka med olika typer av AI-verktyg kan man få upp ögonen för ett helt nytt sätt att klara av olika vardagssysslor. Med hjälp av AI kan det vara roligt att göra exempelvis rese- eller semesterplaner, översätta texter enkelt från ett språk till ett annat och skapa fina bilder och videor. AI-verktyg kan användas som effektiva hjälpmedel när lärare väljer material och skapar idéer för och planerar sin undervisning. Med sin egen digitala kompetens kan lärare inspirera elever att använda sina egna smarttelefoner och surfplattor till annat än spel och sociala medier.
Läraren har en central roll i utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Det är nödvändigt med digital kompetens i arbetslivet, och den hjälper eleverna också att aktivt delta i samhällsdebatten. Den nya tekniken kan dessutom göra lärandet både intressantare och interaktivare.
Det är nödvändigt med digital kompetens i arbetslivet, och den hjälper eleverna också att aktivt delta i samhällsdebatten.

AI-kompetens
AI-kompetens är en viktig ny digital färdighet. Med AI-kompetens avses förståelsen av hur AI fungerar och tillämpas och vilka principer och begrepp som gäller för AI samt medvetenheten om begränsningar, effekter och etiska aspekter användningen av AI har.
Den senaste definitionen av AI-kompetens, som för närvarande är den mest heltäckande, grundar sig på forskaren Aran Bozkurts [xx] definition från hösten 2024.
AI-kompetens är en bred uppsättning olika kunskaper och färdigheter samt skicklighet, som behövs för att man ska kunna förstå, tillämpa och kritiskt utvärdera olika AI-tekniker. I termen ingår också ett flexibelt angreppssätt, som inkluderar grundläggande kunskaper (know what), praktiska färdigheter kring effektiva tillämpningar av AI i verkliga livet (know how) och en djup förståelse av de etiska och samhälleliga konsekvenserna av AI (know why). Tack vare allt detta gör blir individen medveten om hur AI-tekniker används på ett ansvarsfullt, faktabaserat, etiskt och effektfullt sätt.
Tack vare AI-kompetensen kan lärare och elever skickligt dra nytta av AI-baserade tekniker och vara medvetna AI-användare. En viktig del av det är också medvetenheten om hur undervisningen och uppgiftsbeskrivningarna kan ändras så att eleverna kan använda AI som ett verktyg som främjar lärandet och förmågan till kritiskt tänkande.
Amerikanska TechAI har gett ut en hel del material om AI för lärare. Tabellen intill ger en översikt över potentiella fördelar och risker med AI i utbildningen.
Några praktiska tips för utveckling av digital kompetens
- Prova nya verktyg: Var nyfiken och prova olika verktyg och program i undervisningen. Det kan inspirera också eleverna.
- Undervisa om kritiskt tänkande: Uppmuntra eleverna att kritiskt granska den information de tar del av. Diskussioner om var informationen härstammar ifrån hjälper eleverna att förstå informationens tillförlitlighet.
- Tala om säkerhetsfrågor: Lär eleverna hur de kan skydda egna data på nätet. Det är en viktig del av digitalt välbefinnande.
- Diskutera etiska frågor: Ta upp upphovsrätten och andra juridiska frågor, så att eleverna förstår vikten av att agera ansvarsfullt.
- Uppmuntra till kreativitet: Låt eleverna skapa sina egna digitala projekt, till exempel bloggtexter eller videor.
- Läs guiden kapitel för kapitel på vår webbplats – tack vare Svenska folkskolans vänner rf också på svenska
Källor
[i] DigComp 2.2. (2012): JRC https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC128415
[ii] Global Risks 2024: Disinformation tops global risks (2024) World Economic Forum https://www.weforum.org/press/2024/01/global-risks-report-2024-press-release/
[iii] European Parliament Think Thank (hämtad: 12.12.2024) Mis- and disinformation on social media and related risks to election integrity https://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document/EPRS_ATA(2024)767150
[iv] Ledare: Britannian mellakat ovat varoittava esimerkki sosiaalisessa mediassa levitettyjen valheiden vaikutuksista. (4.8.2024): Iltasanomat https://www.is.fi/paakirjoitus/art-2000010607694.html
[v] https://educritical.fi/fi/
[vi] Nordic Observatory for Digital Media and Information disorder NORDIS (hämtad: 12.12.2024) https://www.nordishub.eu/
[vii] European Digital Media Observatory EDMO (hämtad: 12.12.2024) https://edmo.eu/
[viii] Digitaalinen informaatiolukutaito-opas (2020): Faktabaari. https://faktabaari.fi/dil
[ix] Digitaalinen informaatiolukutaito – mitä se on (2022): Faktabaari https://faktabaari.fi/dil/1-digitaalinen-informaatiolukutaito-dil-mita-se-on/
[x] Verkkolukutaidot ja strategiat (2022): Faktabaari. https://faktabaari.fi/dil/6-verkkolukutaidot-ja-strategiat/
[xi] Osborne, J., Pimentel, D., Alberts, B., Allchin, D., Barzilai, S., Bergstrom, C., Coffey, J., Donovan, B., Kivinen, K., Kozyreva. A., & Wineburg, S. (2022): Science Education in an Age of Misinformation. Stanford University, https://sciedandmisinfo.stanford.edu/
[xii] Faktabaari (2024): Videomaterial https://www.faktabaari.fi/dil/
[xiii] Faktabaari (2024): Undervisningsmaterial https://www.faktabaari.fi/edu/oppimateriaalit/
[xiv] Critical (2023–2024): Utvalda artiklar och övrigt material: https://educritical.fi/fi/tuotokset/selected-articles/
[xv] Critical (2023): Työkaluja kriittisen nettilukutaidon opettamiseen https://aoe.fi/#/kokoelma/294
[xvi] Kunskapsbeskrivningar för digital kompetens (2022): https://eperusteet.opintopolku.fi/#/sv/digiosaaminen/8706410/tekstikappale/8709071
[xvii] PISA 2022 (2022): Statsrådet. Preliminära resultat i korthet: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/165296/Pisa22%20ensituloksia%20lyhyesti.pdf?sequence=1&isAllowed=y
[xviii] Juhani Rautopuro (2024): Mitä Pisa mittaa – ja mitä se ei todellakaan mittaa. Kieliverkosto. https://www.kieliverkosto.fi/fi/journals/kieli-koulutus-ja-yhteiskunta-maaliskuu-2024/mita-pisa-mittaa-mita-pisa-ei-todellakaan-mittaa?fbclid=IwAR25limMgSGl1aEPKlPuu-UvP2rzZfbzo33iDBXBTfwTA8vdQ-1961LJec8
[xix] Hiltunen, Jenna; Ahonen, Arto; Hienonen, Ninja; Kauppinen, Heli; Kotila, Jenni; Lehtola, Piia; Leino, Kaisa; Lintuvuori, Meri; Nissinen, Kari; Puhakka, Eija; Sirén, Marjo; Vainikainen, Mari-Pauliina; Vettenranta, Jouni. 2024. PISA 2022 ensituloksia. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2023:49. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165295
[xx] Bozkurt, A. (2024) ‘Why Generative AI Literacy, Why Now and Why it Matters in the Educational Landscape? Kings, Queens and GenAI Dragons’, Open Praxis, 16(3), s. 283–290. Tillgänglig på adressen: https://doi.org/10.55982/openpraxis.16.3.739
[xxi] Jämför: https://www.teachai.org/toolkit
- Läs guiden kapitel för kapitel på vår webbplats – tack vare Svenska folkskolans vänner rf också på svenska
Jaa eteenpäin
